﻿— <aq><b><i>I arsenikfrågan</i></b></aq> <fr>lemnar en wärde=
rad meddelare till Ner. Alleh. följande ſkrift:
En ſnäll, gifmild fru gaf en fattig familj
ett gammalt halfſlitet barntäcke. Sedan detta
några dagar begagnats af mottagarens lilla
barn, befans detta mycket ſjukt, hwarefter täc=
ket, på en wäns uppmaning, underſöktes och
befans då innehålla betydligt med arſenik. På
tal härom berättade gifwarinnan, att twå af
hennes egna barn hade dödt under detta täcke
och, enligt hwad ſymptomerna antydde, må=
hända i följd deraf, utan att hon förr än nu
kommit att tänka derpå. Är det icke hemſkt,
att ſådant inträffar ganſka ofta? Nog blef
den ſtackars modern förtwiflad wid detta rön,
och hjertſlitande war att ſe hennes bittra tårar.
i Böra wi ej ſåſom en man hjelpas åt att
bortrenſa det elände till tyg m. m. ſom ſän=
des oß af herrar tyſkar, hwilka, åtminſtone
förr, tillätos af ſina lagar att till ſina gran=
nar utföra giftiga tyg m. m. m. under det de
warit förbjudna inom eget land.</fr>